Lite om vår vardag och en tacksam Kristina!

Detta inlägg skrev jag häromdagen… men det vet ni ju inget om… ;)

Igår efter träningen när vi obligatoriskt badade kände jag mig lite euforisk. Det är så j-la gött! Vattnet och vågorna var underbart men så klart hade det en del med träningen att göra också, sista delen då vi körde "side-out" gick riktigt bra. Men jag kände mig även väldigt tacksam! Tacksam att Stina och Therese kläckte ur sig i somras att "häng med till Brasilien i vår" och lite tacksam att jag hoppade på det utan att tänka! Tacksam även att jag ändå grät, innan vi åkte, ja, kanske inte hade behövt gråta så mycket, för att jag skulle vara borta två månader från vänner där hemma. Men då vet ni med säkerhet att ni betyder mycket! 

Två svenska tjejer åkte hem häromdagen och Johanna undrade om vi förstod hur bra vi har det. Och ja, det gör vi. Vi har det inte speciellt jobbig, mer än svettigt på gymmet o h sådär. Jo! Vi pluggar också, men det är bara skönt att få något annat att tänka på och göra mellan träning och måltider! 

Vi har även börjat tänka mer och mer på mental träning. Stina går emellan in i sitt mentala rum och då får man inte störa. Jag funderar mest på det här med att sätta mål och att ha drömmar. Sen dag ett här i Brasilien, eller första träningen, har Wesley frågat vad mina drömmar och mål är. En dag kom även frågan vem är du? Alltid tyckt att det är en lustig fråga men kanske en tänkvärd fråga. Intressant det här ändå, jag har även det senaste året fått frågan vad mitt drömyrke är ett par gånger. En fråga som kanske är lättare att svara på än vad målet är. Men också så svårt tycker jag! Hoppas några känner igen sig så det inte bara är jag som för tillfället har ett extremt kall eller driv för den storslagna drömmen. 

Jag börjar dock förstår att det är viktigt med mål. Jag har mest gjort det jag tyckt var intressant och kul med mitt liv tror jag. Mer eller mindre spontana saker. Utbildning som jag tycker är super intressant och viktig. Samt ägnat mig åt en sport som jag älskar. Vad mer än så kan man drömma om, än att ha när och kära runt omkring sig. Vilket jobb jag få spelar mindre roll just nu. Men att ha något att verkligen sträva efter är nog viktigare än jag förstått. Annars är man en sån här medelmåttig svensk... Jante hit och jante dit! 

Detta blev personligt… Men beach volley är väldigt mycket en mental och psykisk sport för er som inte känner till det. Det är repetition efter repetition och det är det det handlar om. Tålamod! Wesley är på oss alla om att hitta detta tålamod! Man vill ju alltid göra rätt saker, gärna på en gång... 

Sen att jag aldrig kan öppna min hand när jag anfaller är det nog mina coacher genom åren som fått ha tålamod med också. Jag menar, hur svårt kan det vara!!!! 

Annars här borta i detta stora svettiga land är det en del trosprat...brasse byxan alltså. Inte så rutinerat att gå och köpa sig ett par brasse-bikinis nu när brännan är en annan. Det är även ett jäkla tjat om hur slitna hår vi har. Sol, bad, sand, svett etc sliter en hel del på det och ändå har vi fortfarande inte kommit iväg till ngt frisör, ännu.

Det är även en del kost-diet prat. Jag tänker mest att jag vill äta hela tiden. Så mycket goda frukter och grönsaker! Vi äter både en massa avokados och papaya! Therese har även roat sig med att trycka ungdoms finnar på en papayan, då jag åter fnissar åt henne, jag menar med henne!

Vår andre inneboende har nu flyttat så jag har åter ett eget rum! :) nästa vecka kommer Thereses vän Jenny på besök. Så då tar vårt hembiträde semester igen! 

Då har vi nog en massa trevligt att berätta om vad vi hittat på. Detta blev mest kanske personligt blaha, men ändock, detta är en del av vår vardag!

Kramar på Er, Kristina

Regnfall, tårta och TV-reportage!

Oi!

Massa vatten för bilarna att plöja igenom efter ett skyfall.

Sitter hos våra svenska grannar som har internet och pluggar lite och tänkte passa på att få till ett blogginlägg. Vi har dock blivit lovade att få internet till vår lägenhet idag… men det var vi även lovade igår så vi hyser inga större förhoppningar om att det kommer att ske idag!

Efter regn!

Denna vecka har vi verkligen märkt av att det är regnperiod, flera skyfall har fallit och vi har mest hållit oss inne, vilket är ganska bra ur studiesynpunkt! Temperaturen har även gått ner ett par grader vilket har varit rätt så skönt. Men idag lyser solen igen och temperaturen har åter stigit över 30-gradersstrecket, så det kommer bli hett på träningen i em.

På promenad!

Annars lunkar livet på här i Fortaleza i maklig takt. I lördags kom ytterligare två svenskar för att träna, Emma Nolte och Johanna Mjärdner, de stannar dock bara en vecka, men kul att de är här!

I måndags fyllde vår kära Kristina 27år, på morgonen firades hon av mig och Therése med en brasiliansk variant av ”bulle-i-bulle” som här är ”Doce de leite-i-bulle”. För festlighetens skull stack vi även ner ett par tomtebloss i härligheten och sjöng en sång! Kristina blev glad, ja hon såg iaf glad ut.

Kristina och tårtan!

På kvällen fixade Wesley tårta och tog med oss till en fiskrestaurang som Kristina hade önskat. Dock blev det något missförstånd i kommunikationen (händer ganska ofta i detta land) och resterande svenskar hade uppfattat att vi skulle käka tårta hemma hos oss. Så när vi i godan ro satt och käkade fisk stod de utanför vår dörr och hoppades på tårta.. jaja, desto mer tårta till Kristina!

I måndags köpte vi äntligen gymkort (svindyrt i detta land!!) och planen nu är att bli starka, vi måste ju få valuta för pengarna! Det är ett hyfsat gym med det mesta man behöver, ingen AC dock så man svettas rätt rejält! Känns skönt att vara igång, känns som man behöver lite gymträning för att hålla sig hel och inte åka på en massa skador när man tränar så mycket beachvolleyboll som vi gör.

Igår under våran träning så dök det upp ett filmteam med reporter och började filma vår träning, vi drog alla in magen lite extra och satte på våra allra bästa leenden! Under en paus så var det dags för intervju, representanter från Sverige var Kristina Stenström och Christofer Lewin. Reportaget kommer tydligen att sändas på lördag, lite oklart vilken kanal så håll ögonen öppna! ;)

Ja det var väl allt att rapportera för tillfället! Vi lovar att hålla er uppdaterade om allt spännande som händer här borta i fjärran land! 

/Stina

Karnevalen över och flytt.

Nu är vi tillbaka i verkligheten. Vår veckas semester är över och vår ”hårda” vardag är här.

Karol och Renata redo för karneval

I fredags satte vi oss på bussen till Recife/Olinda för att uppleva den brasilianska karnevalen! 8 timmar trodde vi de skulle ta men 14 timmar senare steg vi av i Recife med ganska lite energi kvar. Väl där skulle vi möta upp Fredrik som kom med flyg från Sverige. Trots den bristfälliga kommunikationen lyckades vi ta taxi till adressen vi fått till Renata som vi skulle bo hos. Tre slitna tjejer hamnade hemma hos denna underbara brasilianska som öppnade sitt hem för oss. Tjejerna tog snällt varsin madrass och jag fick sängen… Ja nu tänker man fint av dem, men detta visade sig vara nitlotten. Madrassen bestod av två spånplattor med en madrass emellan. Stenhård!

Karneval!! 

Lördagen skulle spenderas i Olinda som vi hört så mycket om. På morgonen slöt Karol upp med oss. Fredrik hade träffat henne förra året han var i Olinda och det var så vi hamnade där… Efter frukosten plockade Renata fram maskeradlådan och de var bara till att plocka till sig dagens ”outfit”.

I 30 graders värme gick vi runt. Olinda är en väldigt mysig liten stad men efter 12 timmar i värme bland utklädda brasilianare påverkade av det ena eller det andra var det en ganska tom Therése som åkte hem och la sig.

Restaurangbesök

Efter två slitsamma dagar fick vi en fantastiskt energigivande söndag. Började med lite beachhäng och några set beachvolleyboll, efter en snabb dusch åkte vi till Renatas jobb på en skola och fick provsmaka massa frukt och plocka vår egna mango.

Therése plockar mango i Recife

De brasilianska tjejerna tog med oss till en fisk och skaldjursrestaurang och vi fick prova massa typiska rätter.

Dagen avslutades med ett besök i Recife antiago… Där blev det karnevaldans och musik. Himlen öppnade sig och efter lite ”regndans” var det 6 glada och trötta personer som åkte hem.

Nu är vi som sagt tillbaka i Fortaleza och Fredrik har flyttat in. Vi har varit 5 personer i lägenheten då Nina, en svenska som är här för att satsa mot OS, kom förra veckan och har bott hos oss några dagar. Nu är det i alla fall klart att vi ska flytta till en ny lägenhet som där ska finnas internet i och den ligger även nära beachplanerna där vi tränar och där resten av svenskarna bor.

Tjejerna är duktiga och pluggar trots den knappa tillgången till internet. Själv gör jag mest inget… Vi brukar ta en morgonpromenad ev lite styrka i det oglamourösa gymmet som finns här, sedan läser jag en bok, tvättar lite förhand ev lagar lite lunch innan de är dags för beachträning på eftermiddagen…

Flitens lampa lyser

/Therése

Bra träning men sådär med internetet....

Hej 
Bloggandet går sådär.... Detta skrev jag förra veckan, men ville inte fastna i cyberspace då! Testar nu!

Känner att jag måste skriva innan mor får syn på att vi bor mitt emot ett knarkkvarter. Det är egentligen ett fint hus, bättre än alla plockepin hög hus, som det finns gott om och där det inte finns en tanke kring hur omgivningen blir om ni frågar en planarkitekt!

Men vi ska ändock förmodligen flytta så att vi kommer närmre planerna. Just nu är det 30 min gång, vilket funkar, men går det att komma närmre så vore det bra. En pool också, det kan vi tänka oss. Okej!?! 

Trots att det är regnperiod har vi inte märkt mycket av det. Någon gång regnade det på morgonen. Då solen, kvällen innan gick ner i säck. Så som den lanttös man är förstod jag att nu blir det regn imorgon. Mycket riktigt! :)

På tre dagar har vi nu haft fem bollpass.  Mycket passövningar och repetitioner. Ack så nyttigt! Men det känns i låren…

Wesley ger mycket feedback, vilket är bra. "Tyvärr" är det mycket som man brukar få höra, men måste få höra, eftersom jag inte lyckas träna bort dem! "Stor hand i bollträffen, sträck på armen, vänta på passet, accelerera snabbare, håll ihop händerna i baggern, böj mer på knäna, passa upp och ner, kom runt bollen och rikta dit passet ska. Ja… Man har en hel del att förbättra. Wesley är samtidigt peppande som tjatig så passar mig fint!

För övrigt går Stina runt och planerar resan hit till nästa år, vilket ju bådar gått. Men vi försöker påminna henne om att leva i nuet och att vi faktiskt är här nu!! 

Therese sköter sig ypperligt som kokerska. Hon fick hjälp med städningen häromdagen då en tjej ringde på och hade nya lakan och städsaker i högsta hugg. Jag släppte varmt in henne! :)

(Eftersom jag och Stina ska plugga mellan träning och vila, har Therese tagit på sig denna roll! Hon får dock lite hjälp!)

Det är inga problem att äta sina "fem frukter om dagen" här. Blir en hel del fruktsallad. En kokt majskolv på väg hem från träningen har blivit lite av en tradition. Jag är dock provdockan och måste ju testa lite av varje, igår blev det en glass, i stil med choklad glass, trodde jag... När Therese sa att det var oliver som de blandar i glassen tänkte vi alla att nej, det var vindruvor hon såg! Men icke, läskad av min glass var jag, tills jag smakade på olivglass! urk! Inget jag ska tipsa SIA om! 

Kan hända att det blir träningsbilder på team Beavers senare, då jag ska ta lite kort på deras träning i em!! Men här är ett smakprov på lite av oss:

Stina kollar ner på "pre-karnevalen" som delvis gick förbi vårt hus

Ett par killar med taktkänsla, får visa dem jordfräsen i Olinda nästa helg.

Therese nöjd med sitt inköp

Kramar!!!!

Hola! 

Efter lite problem med internetuppkoppling har vi äntligen lyckats skapa våran beachblog. Här kommer ni kunna läsa lite vad vi pysslar med här borta. Vi ska väl även försöka lägga upp en eller annan bild. 

Vi anlände trötta till Fortaleza i fredagskväll, Karin och Wesley hämtade oss på flygplatsen och skjutsade oss till vår lägenhet. Där har vi nu hunnit installera oss och har bra uppsikt över knarkarkvarten som ligger mittemot. 

Gårdagen spenderades i skuggan under ett parasoll på Krookabeach, där vi även träffade på resterande svenskar som är här för att träna beachvolleyboll. 

Lite trötta framåt kvällskvisten tog vi oss en promenad ner till planerna där det spelades en välgörenhetsturnering, vi stannade dock inte så länge för när Wesley erbjöd oss skjuts hem var vi inte sena att tacka ja! 

Väl hemma var det för-karneval hela natten låååång precis utanför vårt hus, fantastiska sambatoner i hög volym ekade i huvudet ända in på morgonkvisten... Karnevalen är ju egentligen inte förrän nästa helg men brassarna börjar med en minikarneval redan helgen innan för att få ut så mycket som möjligt av festligheterna. Vi intog dock fågelperspektivet denna gång och iakttog från vår balkong och visst ryckte det lite i sambamuskeln hos oss alla tre. 

Kommer bild inom kort... förhoppningsvis! 

Hepp!